Det var en givande dag igår. Först ängla-Gudinne meditation på eftermiddagen. Fick lite visioner och tips drog lite orakel kort. Sen var det trumresan på kvällen. Det var väldigt bra. Härlig känsla. Jag såg en drake och en enhörning som följde med mig. Såg en massa fötter runt om kring mig ovanför. Känslan av att bli nedtrampad var stark. Sedan såg jag fötterna förvandlas till stenar jag kunde gå på. Så istället för att nedslås låta folk trampa på mig ska jag se det som stenar att gå på. Såg fötterna som förvandlas till stenar om och om igen. Som en berg och dalbana. Såg även olika styrke kraft besvärjelser som jag inte gjort på flera år. De ska jag absolut göra igen. Såg även enhörningen rida på drakens rygg. Draken red sedan på enhörningen. Efter en stund var de två ett. Draken och enhörningen var olika delar av mig. Enhörningen det jag visar för andra och Draken det mörkare skuggjaget. Jag skulle må bättre om jag tog fram skuggjaget fram mer. Man behöver alla delar av sig själv för att bli hel. Vi gjorde trumresan inomhus satt runt ett stort pentagram. Det var så fint, jag har känt att det är något jag saknar hemma och när jag såg det var det alldeles klart vad det var. Fram tills jag blev sjuk för 7 år sedan i lever inflammation ( är frisk nu sedan flera år tillbaka) orkade jag inte göra stor cirkel vid magi, ritualer utan satt bara vid altaret. Men har ibland känt något. Det var mer utrymme. Jag älskar pentagram, att sitta framför ett stort pentagram är något väldigt magiskt kraftfullt.
Köpte nya homeopatmedel igår. Det är något som hjälper bra för min hälsa. Jag gillar inte medicin som tar bort manin. Den enda gång jag mår riktigt bra har bra självkänsla självförtroende är då. Då är jag effektiv och kreativ. Sen kan det förstås göra mig något destruktiv och impulsiv. Men det lär jag mig kontrollera med yoga, naturmedel. Örtpiller bara dämpar manin så den inte tar över så jag behåller den ljuvliga känslan av att vara stark, glad och må bra. Att livet inte är ett evigt mörker elände som det känns när jag är djupt nere i depressionen mycket ångest. Självklart mår jag bra utan att vara manisk då det är stabilt. Det är väl bara att det tillståndet känns inte lika ljuvligt som mani. Tror inte att andra människor kan se skillnaden då jag inte talar om sånt för folk inte heller skulle jag söka hjälp då inte en chans. Däremot har jag ett väldigt starkt kontroll behov, så ingen ska få se hur jag mår mer än ni som läser bloggen, mina kompisar och vissa andra. Har försökt förklara för läkare terapeuter men de fattar inte. De har sina idéer, trist bara att man kan behöva dem för intyg mm.
Ska undvika ha en massa saker liggande. Bättre hålla på med ett par målningar, noveller och dem färdiga än att ha en massa liggande det blir ett stressmoment i sig. Men vet att det som är redan påbörjat borde bli färdigt innan man börjar på något nytt. Men man har så många olika idéer om vad man vill göra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar