Som ni märkte i förra inlägget så är det mycket ångest panikattacker jag och just angående vad man kan få höra av gudar, guider. Det jag har hört innan, självklart har det inte alltid varit hemskt, men det är tyvärr det hemska man minns, det hemska man fokuserar på. Det blir bra att meditera med min kompis, eventuellt kanalisera. Visst har mycket kommit upp till ytan nu, visst mår jag väldigt dåligt men samtidigt så är det ju annars kvar i mitt undermedvetna. Och det behövs komma upp i ljuset för att försvinna. Det som har sagts, gjorts kan ej göras ogjort. Men man se det på annat sätt. Och de gudar jag följer tillber nu har inte varit de som har sagt det värsta sakerna. Nog för att Morrigan kan vara hård har hon varit noga med att få mig att förstå att ingen straffar mig, ingen är ute efter mig, att hon älskar mig, vill att jag ska göra det som behövs för att bli frisk, må bättre och att jag förtjänar lycka. Sen ställer man ju svåra frågor ibland då kan man få smärtsamma svar. Sen har jag mycket större förtroende för Gudinnor än för gudar. Allt som är kvar i det undermedvetna, all ångest, hysteri, allt som är jobbigt är ju det som orsakar ångesten panikattackerna som gör mitt liv till ett helvete.
Men genom att meditera med min kompis så lär vi båda utvecklas jag möts av det jag uppfattar orsakar ångest, panikattacker, min rädsla för vad jag ska få höra, varför mitt liv inte blir bättre. Det är fullt möjligt att detta ligger i vägen för mig att bli frisk må bättre. Jag vet att det är något som gör det jobbigare att kanalisera Gudinnan, svårare att leva. Då det blir som en besatthet och jag blir destruktiv. Och ja jag kan ju inte förneka att jag alltid velat höra gudarna, guiderna dock efter att ha blivit illa bränd-fått höra hemska saker är jag mindre intresserad. Dvs är mer ängslig ångestfylld över det, har panikångest över det precis som över andra områden i livet. Men med att göra mer yoga, måla och möta det som triggar en blir det bättre dock upplevs det som ren tortyr före. Sen får man aldrig glömma att allt man hör färgas av personen det kommer ifrån. Och man ska inte ta allt ordagrant. Gudinnan vill ju ha mig som medium, kan ju nog tänka att det finns andra som är friskare som är bättre lämpade men det är ju inget jag avgör. Vem vet kanske någon blir hjälpt av mina inlägg, det hon kommer att säga igenom mig en dag.
Vad tycker jag om att vara kanal, medium. Det kan vara olika vad jag anser om det. Generellt sätt så länge det inte påverkar mig, mitt liv negativt så är det helt okej. Dock har jag en del ångest, panikattacker som är konstanta som måste jobbas igenom. Som att inte låta ångesten, panikattackerna styra mig, styra mitt liv. Det är ju det jag kämpar med nu som att göra yoga, gå ut i naturen trots att ångesten är så stark, paranoian kryper i mig. panikångesten får mig att nästan svimma. Som att måla, teckna trots att jag inte är så duktig, trots att jag misslyckats så många gånger. Meditera, göra ritualer trots att jag riskerar höra saker, ångesten panikattackerna kan ta över. Helt enkelt fortsätta leva, göra det som man mår bra av, trots att när man gör det inte känns så bra. Fortsätta göra magi trots att det inte löser allt, utan är mer en hjälp på vägen, något kul att göra. Mår ju bättre av att göra det än att inte göra det.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar